SKRÄCKFILMSBLOGGEN

Titel: Awaken the Dead
Genre: Zombies
Regissör: Jeff Brookshire
Skådespelare:

• Gary Kohn
• Lindsey Morris
• Nate Witty
• Paul Dion Monte

Produktionsår: 2007
Förpackning: Screener
Speltid: 104 min.
Textning: Engelska
Tal: Engelska
Extramaterial:

• Inget

Distributör: Brain Damage Films
Butik: Darkdisc
UPC-kod: –
Skribent: Fredrik Johansson

HANDLING
En försupen, men för all del vältränad, präst (Christopher) vaknar upp och läser ett brev där någon ber honom komma till ett hus. Samtidigt vaknar en ung kvinna (Mary) och får även hon ett mystiskt meddelande där hon ombeds stanna hemma. Snart möts de två då det visar sig att huset Christopher skulle ta sig till är samma hus som Mary bor i, det verkar vara Marys pappa, tillika Christophers mentor, som står bakom breven. Christopher har inte alltid varit präst, i ett tidigare liv var han spion och hitman. Mary gillar inte Christopher för fem öre, men de har inget annat val än att samarbeta när ett flygplan sveper förbi och sprider ett moln av zombievirus över kvarteret. Snart kastas två asiatiska skolflickor, en G-man-typ i trenchcoat, en otroligt biffig hallick och ett jehovas vittne in i leken, allt medan Christophers förflutna kommer ikapp honom.

AUDIO / VIDEO
Bilden är grynig på gränsen till störande, men efter ett tag tänker man inte på det. Svårt att avgöra om den gryniga bilden är en effekt man har lagt till eller om filmen helt enkelt är inspelad med låg kvalitet. Eftersom det är en screener, utan omslag eller specifikationer, som recenseras kan jag bara säga att bildformatet är widescreen. Det samma gäller ljudet, det förefaller vara stereo men jag är inte så säker att jag skulle svära på Christophers bibel. Musiken är bra, introt för tankarna till Nine inch nails vilket passar utmärkt till filmens handling och stil; skitigt, hårt och brutalt. När det är dax för actionscener eller spänning manglar man hårdrock och tunga gitarrarer, vilket känns härligt. Då och då går musiken över i ett bluesliknade gung, kanske inte helt i synk med handlingen men inte desto mindre, skön musik. Men soundtracket överlag, vill jag påstå, är över genomsnittet när det gäller zombiefilmer.

EXTRAMATERIAL
Inget, då det är en screener som recenseras.

SAMMANFATTNING
Efter det Nine Inch Nails-doftande introt är huvudkaraktärerna samlade i ett hus omringat av snabba, blodtörstiga zombies. Jajamensan, det handlar om den klassiska upplägget a la NIGHT OF THE LIVING DEAD, där en grupp människor förskansar sig i ett hus och finner att det största hotet inte är zombiesarna utanför utan dem själva.

Det är synd att man inte utnyttjar det faktum att man har satt en präst till att ge de odöda den sista vilan, det är ju så genialiskt att man förvånas att det greppet inte används oftare i zombiefilmer. Jag kan komma på tusen olika situationer och infallsvinklar man kan använda på temat, nja kanske inte tusen men ett par, tre stycken i alla fall. Läs gärna Max Brooks förträffliga bok World War Z, där man tar upp präster som dödar zombiesar.

Hursomhelst så är stackars prästen Christopher emot våld, han blev präst efter att ha tvingats döda två oskyldiga flickor som spion/hitman, vilket är ett problem om man är omringad av zombies. Lyckligtvis visar sig Christopher vara rena Jason Bourne, med en del coola moves i bakfickan. Allt som behövs för att trigga honom är lite gråtmilda flashbacks, varefter han på egen hand fyrdubblar filmens bodycount. Det finns en brutalt skön sekvens där Christopher köttar zombies till blytung, dieseldoftande hårdrock, som du inte bör missa.

Letar man filmreferenser kan man hitta flirtar med såväl PULP FICTION/RESERVOIR DOGS (stilsäker stöld av Tarantinos kameran-i-bagaget-på-bilen-scen) som BOONDOCK SAINTS. Kul oxå att man bryter mot den oskrivna regeln att aldrig säga Z-ordet i en zombiefilm. Jämför med SHAUN OF THE DEAD där man driver med det faktum att man inte får säga ‘zombie’: ”Don´t say that!”. Naturligtvis är det är svårt att inte komma in på BRAINDEAD när man har en präst i en zombiefilm. Faktum är att prästen i BRAINDEAD gör ett mer bestående intryck (om än med en mer komisk framtoning än här) på den korta stund han medverkar än vad prästen i AWAKEN THE DEAD hinner på en hel film.

Sammanfattningsvis så är AWAKEN THE DEAD, trots härliga masszombiescener och snygga klassiska zombier-utanför-fönstret-sekvenser, ganska snäll med skräckfilmsmått mätt, det förekommer ovanligt lite gore och splatter, en sexscen som kunde varit hämtad direkt från Da Vinci koden eller någon annan lika sexuellt ovågad film och våldet är så glest fördelat över filmen att jag tvingas mynta uttrycket zombiedrama för att beskriva filmen. Jag skulle t o m vilja gå så långt som att säga: Gillar du inte blod, slafs, våld eller sex i en film, men likförbannat vill se en zombiefilm är detta definitivt rullen för dig.

3 saker jag lärt mig efter att ha sett AWAKEN THE DEAD:

• En präst som avlagt avhållsamhetslöfte är inte ett dugg svårflörtad!
• Din pappa kan mycket väl starta en zombieepidemi i tron om att han gör dig en tjänst!
• Jehovas vittnen må vara gnälliga men ställer upp när det gäller!

3 saker att se fram emot i filmen:

• Scenen där man försöker stoppa en zombie genom att köra hans hand i mixern!
• Det råa, skitiga soundtracket!
• Masszombiescenerna!

Zombiedrama med bra soundtrack!

Ett STORT tack till Brain Damage Films för recensionmaterialet!